Summering: maj

GregorMitt mål inför maj var att stressa mindre och läsa mer. Jag kan inte riktigt säga att jag levt upp till det. C-uppsatsen har tagit väldigt mycket tid, och även LitteraturMagazinets skrivarskola har tagit mycket tid. Eftersom uppsatsen nu är inlämnad börjar det bli mycket lugnare, vilket är skönt. Jag hann med fyra böcker i maj:

– Johanna Schreibers “Carlstensveckan”
– Stephenie Meyers “Twilightsagan – den officiella illustrerade guiden”
– Suzanne Collins “Gregor från Ovanjord” (recension kommer)
– F. Scott Fitzgeralds “Den store Gatsby” (recension kommer)

Melina Marchetta FrancescaEn debutant, en klassiker, samt två gamla favoriter. Det var extra roligt att läsa något (för mig) nytt av Suzanne Collins, eftersom Hungerspelen är en av mina allra bästa läsupplevelser. Jag är också glad över att jag läste en klassiker för att jag blev så sugen på just den boken (efter att ha sett filmen här om dagen), och inte för att jag “skulle ha läst den”. Jag sträckläste den, dessutom, och det var inte speciellt svårt. Så om ni, precis som jag, haft svårt att läsa klassiker: prova “Den store Gatsby”. Lättläst och kort.

Inför juni ser jag bland annat fram emot Melina Marchettas “Francesca”, Jamie McGuires “Underbara helvete” och Mari Jungstedts “Du går inte ensam”. Jag läser vanligtvis inte deckare, men Mari Jungstedts böcker har jag faktiskt slukat. Hon släpper ganska regelbundet en bok i maj varje år, så det ger mig sommarkänslor. Sen är det rysligt spännande också.

Filmtips: The great Gatsby

Jag börjar dagen med musik från “The Great Gatsby”. Så sjukt mycket bra musik! Möjligtvis var det i kombination med filmen, men jag njuter idag med. Bland annat en, för mig, ny låt med Lana Del Rey – “Young and beautiful”. Om jag ska summera vad jag tyckte om filmen är jag glatt överraskad. Många i mitt sällskap tyckte att den var lite platt och intetsägande. Och visst, jag kanske inte blev berörd à la Baz Luhrmanns tidigare film “Moulin Rouge”, men jag tyckte mycket om den. Jag gillade att det var som ett rosa skimmer över allt festande och livet de levde, vilket krackelerade ju längre in i filmen vi kom.

Jag hade gärna velat lära känna karaktären Gatsby bättre, men huvudkaraktären Nick Carraway var lysande. Precis som han själv säger var han både “inkluderad och exkluderad” under filmens gång. Allt var ur hans perspektiv, men det var inte hans historia, vilket var snyggt. Lite så var det väl för oss tittare också. Det fanns rätt mycket vi inte fick ta del av, mycket av framför allt Gatsby som i alla fall jag inte förstod. Till exempel varför han var “the great” Gatsby. Storheten förstod jag aldrig riktigt. Det gjorde att filmen inte nådde ända hem, men den var helt klart sevärd. Över lag väldigt bra skådespelarprestationer.

Jag är för övrigt väldigt nyfiken på boken. Framför allt undrar jag hur den skiljer sig från filmen. Filmen hade många moderna element, bland annat musiken, så jag antar att det är en modern tolkning. Om ni har koll på boken får ni gärna säga till! Om ni vill dela min morgonstund så ger jag er Lana Del Rey:

The Great Gatsby

Filmatiseringen av The Great GatsbyI kväll tar jag ett steg framåt i min klassikerskola. Jag har utmanat mig själv att läsa minst en klassiker under 2013, vilket jag inte tagit mig för än. Dock ska jag se filmatiseringen av F. Scott Fitzgeralds “The Great Gatsby” om ett par timmar, vilket ska bli väldigt roligt! Även om jag inte läser boken får man väl ändå påstå att jag tar del av berättelsen.

Jag har absolut inga förväntningar. Jag har faktiskt inte ens sett en trailer. Visst har jag hört talas om boken många gånger, men jag är ändå rätt nollställd inför vilken typ av berättelse det är. Det är lite kul, eftersom det blir mer som en överraskning då. Den enda förväntningen jag har är på Leonardo DiCaprio. Han är en av mina favoritskådespelare. Ända sen “Inception”, “Blood diamond” och “Shutter Island” är jag fast. Helt fantastiska skådespelarprestationer.