Boktips: Tordyveln flyger i skymningen

bokblogg, boktips, ungdomsböcker, Maria Gripe, Tordyveln flyger i skymningenJag har lyssnat på Tordyveln flyger i skymningen av Maria Gripe. Det är en ungdomsbok och rekommenderad läsålder är 9-12 år. Den handlar om David, Jonas och Annika som av en slump i början av sommarlovet hamnar vid Selanderska gården. Det gamla huset där det sägs vila en förbannelse, och där blommorna lever sitt eget liv. Snart börjar mystiska saker att hända – vems är rösten de hör på bandet? Vem är mannen som smyger på Selanderska gården, och vad är han ute efter? Har det något med förbannelsen att göra? Och är allt som händer verkligen en slump?

Tordyveln flyger i skymningen är en fantastisk bok på många sätt. Karaktärerna är en av sakerna jag tycker bäst om. Vi får hoppa runt mellan deras tankar och perspektiv, vilket gör att vi verkligen lär känna dem. Redan innan de hinner yttra sig tycker jag mig veta hur de kommer reagera och vilken ståndpunkt de kommer ta. Boken rör sig mellan dåtid och nutid och har många övernaturliga inslag, utan att för den delen vara överdriven eller alltför läskig. Ibland är jag helt säker på att något måste vara övernaturligt, men ibland vävs dåtid och mystik ihop så skickligt att det lika gärna kan vara karaktärernas inlevelseförmåga som känns övernaturlig. Den här gången valde jag att lyssna på Tordyveln flyger i skymningen, vilket jag starkt rekommenderar. Inläsare Tomas Bolme gör det lysande och lyckas anpassa röstläge efter karaktär och stämning. Något annat jag tycker mycket om är titeln. Den passar perfekt till berättelsen och finns även som replik i boken.

Jag har läst Tordyveln flyger i skymningen flera gånger. Dels när jag var yngre, men också för bara ett par år sedan, och av någon anledning kommer jag aldrig ihåg hur den slutar. Jag minns delar av historien, men det är mycket som är helt borta, och varför vet jag faktiskt inte. Varje gång jag läser tycker jag hemskt mycket om den, den är så spännande att jag knappt kan sova eller lägga den ifrån mig, men ändå glömmer jag fort. Det är flera som har sagt samma sak, och jag måste ju fråga mig om det kanske är en nackdel med boken. Om det finns en anledning till att historien inte fastnar. Eller också är det bara en härlig känsla jag får, en som får mig att vilja vara tolv år och vara uppslukad av ett stort mysterium mitt i sommaren, och att den känslan är det väsentliga. Inte exakt vad som händer. Det kan ju också ses som positivt, att kunna läsa eller lyssna om och om igen och återuppleva all spänning.

Något jag dock har svårt för, nu med historien färskt i minne, är att det är lite för många vändor. Säkert fem gånger tror jag att “AHA, det var SÅ det var! Nu har de kommit på lösningen.” Men så var det fel. Och så var det fel igen. Och igen. Jag tycker mig se ett budskap från författarens sida i det här, att det inte riktigt handlar om “lösningen”, utan om andra saker, men det blir en gång för mycket. Däremot uppskattar jag att det inte bara är mysteriet som är grejen. Det handlar också om människoöden, vänskap, att sätta sig in i andra människors situationer och om att verkligen lyssna. Om att vara uppmärksam på tecknen, för de finns där för den som har tålamod att se. Det är också något bokens huvudpersoner får lära sig, och på det sättet ser jag hur mycket karaktärerna växer.

Tordyveln flyger i skymningen finns tillgänglig på Adlibris och Bokus.

5 Thoughts.

  1. Den där boken var en absolut favorit när jag var liten (typ tonåring tror jag). Den gick som “sommarlovsföljetong” på radion (måste ha varit 70-tal någon gång), jag, mina småbröder (och även min mor) satt som klistrade framför radion varje gång.

    • Åh vad härligt! Jag kan tänka mig att det är en perfekt bok att ha som radioföljetång. Tydligen ska den bli film snart också :)

  2. Pingback: Bokbloggsjerka 12-15 april | Jonna Lindberg

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *